Verksam­hets­berättelse 2019

Enköpings kommuns finska förvaltningsområde.
Enköping 2020-06-01. Skriven av Tarja Cucevic-Björkenö.

Bakgrund

År 2000 anslöt sig Sverige till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. I samband med det infördes minoritetspolitiken som ett eget politikområde inom den svenska statsbudgeten. Det övergripande målet med minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

År 2009 presenterade regeringen en reformerad minoritetspolitik med en minoritetspolitisk strategi, tre minoritetspolitiska delområden samt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen). Lagen gäller i hela Sverige och innebär att minoritetsspråken ska skyddas och främjas. De nationella minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur och förvaltningsmyndigheter är skyldiga att
informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i egna frågor.

Från den 1 januari 2019 reviderades minoritetslagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare. Kommuner och regioner är nu till exempel skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Det är länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget som är uppföljningsmyndigheter för minoritetspolitiken.

Från år 2013 ingår Enköpings kommun i finskspråkigt förvaltningsområde, detta enligt Kommunfullmäktige beslut 2011-06-14 (KF §70 2011-06-14). KS reglemente 2:14 att leda och samordna arbetet som följer av kommunens skyldigheter som finskt förvaltningsområde.

Kommunen har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det finska språket och den
finska kulturen i Sverige. Att få tala sitt eget språk och värna sin kultur är inget privilegium
för de nationella minoriteterna, det är en rättighet.

Som förvaltningsområde för finska arbetar vi bland annat med att:

  • få tillgång till personal med kunskaper i finska
  • planera och genomföra samråd
  • kartlägga om det finns personal inom kommunala förvaltningarna som behärskar finska språket och är villiga att använda denna kompetens i sin tjänst
  • göra kommuninformation tillgänglig på finska
  • erbjuda äldreomsorg och förskola på finska
  • erbjuda finsk kultur, exempelvis finskspråkiga böcker på biblioteket, finsk film och musik, föreläsningar mm.

Finland och det finska språket tillsammans med den finska kulturen är en del av Sveriges kulturarv. Det är huvudanledningen till att vi idag har finskspråkiga förvaltningsområden i svenska kommuner. När vi talar om nationella minoriteter talar vi om svenskar med skillnaden att de önskar behålla sitt språk och sin kultur.

I Enköpings kommun bor 5109 personer med finländsk bakgrund (3 generationer) vilket motsvarar 11,5% av befolkningen på 44429 personer. Antalet födda i Finland eller med minst en förälder född i Finland (2 generationer) är 2843 personer.

Vi har i Enköping 464 (7,41 %) personer som är +70 år och födda i Finland. Man uppskattar
att det bor cirka 600 000 sverigefinnar i Sverige.

Sverigefinnar:

  • En erkänd nationell minoritet i Sverige
  • En person som bor i Sverige - med rötter i Finland
  • Egen flagga, två kulturer och två språk

Sverigefinnarna har också en egen dag som infaller den 24 februari och som firades för första gången 2011. Datumet 24 februari valdes då det var Carl-Axel Gottlunds födelsedag. Han var en finsk folklivsforskare och kulturpolitiker som grundade den första finska föreningen i Sverige, i Stockholm 1830. Sedan 2014 har man också en egen officiell flagga,
ritad av Andreas Jonasson.

Kommunala finska samrådet, samarbete, Länsstyrelsen i Stockholm och Finlands ambassad

Enköpings kommunala finska samråd är ett forum för samråd mellan kommunen och företrädare för sverigefinnar i Enköpings kommun som sammanträder fyra gånger per år. Ordförande i samrådet är kommunalråd Ulrika Ornbrant och vice ordförande Johanna Hongisto Grundström, som är en av ledamöterna som representerar sverigefinnar.

På möten har frågor som biståndshandläggning, förskoleklass på finska och finsk kultur varit frågor som lyfts. Mötesanteckningar finns att läsa på svenska och finska på kommunens hemsida.

Enköpings kommun samarbetar med alla förvaltningskommuner i Sverige för kunskap och erfarenhet utbyte.

Länsstyrelsen i Stockholm håller informationsträff och utbildningsdagar för förvaltningskommuner. Med medverkan av kultur och demokratiminister Amanda Lind och information från regering angående minoritetspolitiken från Erik Adell Hellström på Kulturdepartementet.

Finlands ambassad i Stockholm bjuder in samordnare för finska förvaltningsområde på seminarium ett par gånger om året. Finlands ambassadör Liisa Talonpoika är alltid där och välkomnar. Under seminarierna får man bland annat information om konsulära tjänster på ambassad. Ämnen på seminariet är bland annat förslag om att inrätta ett språkcentrum för finska i Sverige, och erfarenheter och utmaningar från minoritetslagens genomförande i kommuner.

Föredrag

Vi har i kommunens arbete med nationella minoriteter tidigare år bjudit in förtroendevalda och tjänstemän på föreläsningar om svensk minoritetspolitik. Föredrag av bland annat Lennart Rohdin, tidigare riksdagsledamot och statssekreterare, som berättade om mångfalden som alltid var. Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk och informationsföredrag av Helena Cronséll utvecklingsledare nationella minoritetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm.

Om vad vi gjort i vår kommun som finskspråkigt förvaltnings­kommun

Under de sju år som Enköpings kommun varit ett finskspråkigt förvaltningsområde har vi tillsammans med sverigefinländare på olika sätt lyft det finska språket och kulturen. Det har inte alltid varit lätt att förstå vad ett finskspråkigt förvaltningsområde betyder för sverigefinländare, medborgare eller politiker och tjänstemän. Detta att man på 1960-talet kallades för ”invandrare” då många kom till Enköping och Bahco och att man i dag kallas för en nationell minoritet är inte helt lätt att ta in.

Jag har i mitt arbete mött just detta och tror att det kan vara en anledning till att det är och har varit svårt att nå ut och förstå vad finskspråkigt förvaltningsområde innebär. Som exempelvis att man har rätt att få omsorg och förskola på finska, att man har rätt att använda finska i kontakter med kommunen. Jag tycker dock att fler och fler börjar förstå
och jag skulle också vilja påstå att det är en generationsfråga. Många finländare som kom på 1960-talet är just finländare med sitt språk och sin kultur. Generationer som kom hit som barn har vuxit upp med finska och svenska känner igen sig i båda världar av språk och kultur och har också en stor förståelse för föräldrarnas generation, med just detta att vara från Finland. När jag talar med den äldre generationen är de mest intresserade av det finska, som musiken som de vuxit upp med, matkulturen, dansen, tangon. När vi talar om den sverigefinsk flagga vill de som kom hit på 60-talet inte riktigt ta till sig detta då Finlands flagga är deras. Den yngre generationen , då menar jag barnbarnen som på riktigt är sverigefinnar, de tycker att den sverigefinska flagga är en symbol för dem. En symbol
som visar att de är en grupp med två språk i bästa fall och absolut med två kulturer som de fått från sin familj och framförallt av sina far- och morföräldrar. Jag skulle tro att just det sverigefinska kommer mer med tiden, i dag är det fortfarande det genuint finska hos den äldre generationen som gäller.

Referens­grupper, läsecirkel, novellprojekt, seniorråd­givning

I arbete med att utveckla det finska i vår kommun har vi skapat olika referensgrupper, där sverigefinländare har möjlighet att påverka frågor som berör dem. Tack vare sverigefinländare som deltagit har vi tillsammans skapat möjlighet att genomföra olika aktiviteter som många haft intresse och glädje av. Ett exempel på detta är den finska
läsecirkel på biblioteket som Markku Välilä varit ledare för och som träffats ett par gånger i månaden för att tillsammans läsa och diskutera en utvald bok, exempelvis bok serien av Enni Mustonen. Detta har kunnat genomföras tack vare god hjälp av bibliotekarie Maria Ekmark som med god serviceanda beställt böcker efter önskemål av gruppen, även andra låntagare har fått önska och blivit väl tillmötesgångna. Kommunbiblioteket har ett stort
urval av böcker och filmer på finska, något som uppskattas av våra finskspråkiga låntagare.

Novellprojekt med författare Jorma Keskitalo är ett projekt tillsammans med ett handfull sverigefinnar som under 2019 skrivit noveller om livet som sverigefinne och Enköpingsbo. Dessa noveller kommer att samlas i en boken och är planerad att utges till julen 2020.

Ett annat mycket fint initiativ är Anja Johansson en av kommunens finskspråkiga volontärer med stor kommunal erfarenhet. En före detta vårdlärare och på 1980-talet föreståndare på Ljunggårdens äldreboende. Hon svarar och ger råd till våra finsktalande, en frivillig seniorrådgivning på finska, i första hand frågor rörande vård och omsorg men
också andra frågor har förmedlats av henne till rätt person

Sverigefinska tematräffar

Sverigefinska tematräffar som började lite blygsamt på Villa Sandgatan 2014 med ett fåtal
deltagare som träffades en gång i månaden på något vi då kallade för Sverige finsk anhörigcafé, fick till julavslutningen 2019 med julgröt och julsånger ett 40 talet gäster. Till dessa träffar, dit fler och fler hittar, är en mycket uppskattad träffpunkt. Framför allt för våra äldre sverigefinnar. Innehållet på träffarna diskuteras i referensgrupp som leds av finsktalande biståndshandläggare Nina Lehto Öberg på Vård och Omsorgsförvaltningen. Teman har under åren varit juridik, framtidsfullmakt, livsglädje – inspirationsföreläsning, taxor och avgifter, allsång och yoga med mera.

Finsk kultur

Finsk kultur har även uppvisats av de som kan detta bäst, finska föreningen Sampo. För en del av kulturaktiviteterna har föreningen erhållit bidrag från kommunen. Som danskurs, traditionell morsdag, med rosor och sång till mödrar, fars dag och en mycket gammal tradition i på finska föreningen. Lilla Jul, en fin tradition som hållits varje år sedan 1960-talet, där barnen bjuds till att träffa tomten och sjunga traditionella finska julsånger.

På Ljunggårdens träffpunkt uppträdde i september ”Trio Kontrast” som sjunger och spelar finska och svenska låtar.

Friskvård på finska

En hel del aktiviteter som vi startat med under 2014 har blivit så populära att de fortfarande pågår. Man kan säga att dessa är etablerade och förhoppningsvis något som kommer att fortgå framöver också. Friskvård /vattengymnastik på finska är en mycket uppskattad aktivitet som leds av Markku Välilä, där finska seniorer får ”gympa” på finska till
finsk musik.

Finskspråkigt omvårdnads­boende och Vård- och omsorgs­förvaltningen

På Kungsgårdens omvårdnadsboende som drivs av Norlandia Care, finns en finsk avdelning med 11 platser. De har sju medarbetare som arbetar på den finska avdelningen Backen2. Av de sju är fyra finsktalande. De övriga tre är svensktalande men har arbetat på Backen i flera år så relationer finns där och de förstår de basala behoven våra icke
svensktalande boende har. Av de 11 som bor på Backen så är det två svenskar och nio finsktalande. Av de finsktalande så är det tre personer av nio som inte förstår eller pratar svenska. På boendet finns även en finsktalande aktivitetsledare Aila Mattila.

På Vård- och omsorgsförvaltning informeras kunder om möjlighet till finskspråkig service och omvårdnad. I bedömning vilken omsorg som behövs finns möjligheten att välja att tala finska och få stöd av en finsktalande biståndshandläggare. Det finska språket är meriterande men inte högsta prioritet vid rekrytering av personal, utan kunskap om vård och omsorg av den äldre är prioriterat i första hand.

Vi har i Enköpings kommun i alla förvaltningar 20 medarbetare som vill använda finska i jobbet, detta har framkommit efter en kartläggning gjord under sommaren 2019.

Sverigefinsk mässa

Sverigefinska mässan är också ett återkommande inslag i det finska i vår kommun. Syftet med denna mässa är att visa våra medborgare vilken finskspråkig service vi kan erbjuda inom äldreomsorg, förskola, skola och kultur och framförallt synliggöra kommunens som ett finskspråkigt förvaltningsområde. Denna mässa har uppskattats och har haft inslag av finsk kultur. Som tangomusik, uppmärksammat unga författare, finska travkusken Jorma Kontio och Enköpingsbo som blev årets sverigefinne 2015 uppmärksammades en utmärkelse som han delar med diskuskastare Daniel Ståhl (2018). Skådespelaren, regissören och författaren Anna Takanen blev sverigefinne 2019. Årets Sverigefinnar har utsetts årligen sedan 2011. Detta för att uppmärksamma personer som under det gångna
året gjort betydelsefulla insatser för att lyfta fram sverigefinskhet och sverigefinska frågor.

På mässan har vi även ställt frågan nedan i en enkät:
”Vilken finskspråkig service tycker du är viktigast att Enköpings kommun prioriterar?”

  • Äldreomsorg och finsk kultur, som musik, teater och bio kommer i första hand
  • På delad andraplats kommer böcker och film på bibliotek och finskspråkig personal
  • På delad tredjeplats kommer modersmålsundervisning och träffpunkter

Det kan konstateras att alla år sedan 2014 som vi genomfört denna enkät har äldreomsorg hamnat på förstaplats.

2019 års Sverigefinska mässa i november på Kommunbiblioteket innehöll bland annat barnföreställning ”Orden som kom bort” av Uusi Teatteri. Musik av Heidi Kaarto och Jukka Lehto. Information om kommuns finskspråkiga service. De bjöds även på finska julstjärnor bakade av Enköpings finska förening Sampo.

Den 6 december hissas Finlands flagga på Stora torget för att uppmärksamma Finlands självständighetsdag.

Finskspråkigt nyhetsbrev och hemsida

Som finskspråkig samordnare har jag startat ett finskspråkigt nyhetsbrev sedan några år tillbaka. Nyhetsbrevet nås av drygt 120 prenumeranter och däribland även prenumeranter i Kaarina i Finland. Ett bra komplement till annonser i lokaltidning och affischer för att nå sverigefinländare med information om vad som sker gällande bland annat finsk kultur. Det finns även information på finska på kommunens hemsida – Suomeksi. https://enkoping.se/suomeksi.html

Föreningen Nordens lokalavdelning i Enköping firar 50 år och bjöd i november på föredrag med Herman Lindqvist som berättade om Gustaf Mannerheim – Finlands legendariske fältmarskalk och president, som levde ett långt och omväxlande liv som överbefälhavare i fyra av Finlands krig. Innan dess var han officer åt Rysslands tsar och spion i Kina. Han var en mytisk och ofta kontroversiell politiker och militär som samtidigt var en sann livsnjutare och kosmopolitisk charmör. En elegant gentleman som satte kvinnohjärtan i brand. Han kom mot slutet av sitt liv att spela en avgörande roll för Finlands väg till självständighet.

Föreningen Norden, språkkurser, Finlands­institutet

Vi har även tidigare år tillsammans med föreningen Norden bjudit in till författarbesök med Herman Lindqvist som berättat om boken ”När Finland var Sverige”.

Under åren har ett par språkkurser startats av volontärer och entusiastiska föräldrar som önskat att barnen ska få öva finska i fler sammanhang. Grupperna har bestått av svenska äldre herrar, barn och ungdomar, vuxna, ja för alla intresserade. Två mycket entusiastiska ledare har hållit i detta, Susan Johansson och Anja Johansson. Susans cirkel för ungdomar har hållits på svenska med finska inslag med teman som bibliotek och bildrömmar.

Vi har också fått möjlighet att visa finska filmer tack vare Finlandsinstitutet i Stockholm. Som har en livlig och mångsidig programverksamhet, som strävar till konkreta möten mellan svenskt och finländskt kultur- och samhällsliv. Valet av film diskuteras och beslutas i referensgruppen ”sverigefinska kulturgruppen” som leds av Sofia Lindstedt,
kultursekreterare på Upplevelseförvaltningen. Det har som oftast varit ett 60 talet besökare till visningarna på Joar Blå.

Filmernas som visats är aktuella och med premiär i Finland, en av dessa filmer var ”Olavi Virta – En oförglömlig röst”, som skildrar en av Finlands mest framgångsrika sångare genom tiderna. Olavi Virta (1915–1972), spelad av Lauri Tilkanen var en man med en unik röst och karisma, som tog sin samtid med storm. Hans dröm om en musikkarriär avbröts av vinterkriget men han lyckades ändå ta sig från fattigdom till toppen. Ytterligare en film som visades i oktober var Aurora - Aurora är en rolig och strulig festtjej som vill byta sitt skitliv mot något bättre i Norge. Darian är en melankolisk flykting från Iran som behöver gifta sig snabbt för att han och hans dotter ska få stanna i Finland.

Finlandsinstitutet har även genomfört språkkurser för att stärka finskspråkig personal till att använda finska i sina arbeten med att vårda våra finsktalande äldre och pedagoger att använda finska i förskola.

Förskola

I början av att kommunen inträdde i finskspråkigt förvaltningsområde startade förskoleverksamhet med en ambulerande finskspråkig förskollärare. Idag har vi en finsk förskoleavdelning på Enögla förskola, där pedagogen Niina gör sitt bästa för våra finska förskolebarn. Avdelning Gul är en både svensk- och finskspråkig avdelning med uppdrag att värna det finska kulturarvet. Barnen behöver inte kunna finska på förhand för att kunna vara med i aktiviteterna. Det räcker med finskt påbrå i familjen och en önskan att barnet ska lära sig språket och traditionerna.

Smart­phonekurs på finska för seniorer

På hösten 2019 startades en finskspråkig smartphonekurs för seniorer. Under kursens fick deltagarna i lugn takt lära sig mer om individuell hjälp med grundläggande funktioner i Iphone eller Android-telefoner. Som att använda mejl, kamera, kalender, sociala medier samt installering och användande av appar. Kursen bygger på boken ”Seniorin
älypuhelinopas”.

Kursen blev mycket populär tack vare en mycket omtyckt och kunnig ledare Jenny Timlin. Fler önskade få möjlighet att delta på denna kurs och av den anledningen startades åter en grupp under januari 2020 i samarbete med NBV. Förhoppningsvis kan detta samarbete leda till att vi kan fortsätta med fler kurser framöver.

Stipendium – barn och unga

Vi har under åren delat ut stipendier till elever som läst finska som modersmål i grundskolan. Denna idé kom från vår dåvarande lärare i finska, Anna-Mari Ojutkangas Hedlund.

2019 år stipendium gick till Elin Martikainen på Entréskolan med motiveringen:
”Eleven har från lågstadiet under alla år flitigt gått på finska lektioner, gjort läxor bra och deltagit med speciell kärlek, stolthet och intresse av finska språket och finsk kultur”.

Skolavslutning hölls på JoarBlå och stipendiet delades ut av två tidigare stipendiater, Ida Kotomäki och Wilma Vuorijärvi från Westerlundska gymnasiet.

Ett annat initiativ av Anna-Mari var att sända en hälsning till Finlands presidents fru, från våra grundskolelever, det år då Finland firade 100 år.

En viktig del av arbete i finska förvaltningskommuner är att skapa aktiviteter för barn och unga, tyvärr är intresset för just dessa aktiviteter inte stort. Ungdomar har varit lite svårare att ”haffa”, då de har så mycket annat. Jag har därför under någon sommar haft sverigefinska feriearbetare på kansliet i ett försök att från ungdomar få veta vad som skulle
intressera dem. Ett försök var att anlita sverigefinska ungdomsförbundet som på ett ungdomscafé på finska föreningen informerade om deras verksamhet. Detta resulterade bland annat i träffar med sverigefinska ungdomar i Uppsala och Västerås.

En sommarlovsaktivitet med Ida och Wilma genomfördes vid skolavslutningen med bowling och picknick.

Familjefilmer har visats ett par gånger under året för att få barn och unga intresserade och träffas. I maj visades filmen ”Ada, Glada och sömnklockan”.

Vi har under alla åren haft mycket gott samarbete med lärare i finska. Lärare i finska heter idag Maria Harju, hon är en mycket viktig länk i arbete med det finska i vår kommun.

Finsk björk i Å-promenaden

Av allt det vi har gjort är ett av det finaste och som gör mig mycket stolt är att parkförvaltningen 2017 planterade en Björk, som är Finlands nationalträd, vid Åpromenaden för att synliggöra att Enköpings kommun ingår i finskspråkigt
förvaltningsområde och samtidigt hylla Finland 100 år. Att Enköpings kommun planterade denna björk uppmärksammades i tidningar i Finland.

Finsk musik

Under åren har det ordnats med mycket fin finsk musik, dels av finska föreningen och dels av upplevelseförvaltning. På Tingshuset i maj 2019 hölls konserten ”Finland i mitt hjärta”, en musiksoaré av världsklass med finska romanser och folkvisor framförda på flygel av Zolzaya Tserendorj, tillsammans med konferencier Risto Hurskainen, som berättade kort om varje stycke som spelades. Konserten innehöll musik av Jean Sibelius, Oskar Merikanto, Fredrik Pacius, Heikki Klemetti och Edith Sohlström.

Enköpings kommun upp­märksammar alla nationella minoriteter

Samefolkets nationaldag som är den 6 februari och valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim.

Sverigefinnarna har också en egen dag som infaller den 24 februari och som firades för första gången 2011. Datumet 24 februari valdes då det var Carl-Axel Gottlunds födelsedag. Han var en finsk folklivsforskare och kulturpolitiker som grundade den första finska föreningen i Sverige, i Stockholm 1830.

Den 8 april är det romernas nationaldag. Den firas till minne av den första internationella romska kongressen, som hölls den 8 april 1971 i London.

Den 15 juli är det tornedalingarnas dag. Den firas sedan år 2015 för att hedra tornedalingarna själva och deras kultur.

Det blev den 15 juli efter att deras flagga introducerades den 15 juli år 2007, vid en högtidlig ceremoni på bron över Torneälven.

Tack

Jag vill avsluta med att tacka alla som deltagit i allt som gjort att Enköpings kommuns finskspråkiga förvaltningsområde har utvecklats på bästa sätt och min förhoppning är att det fortsätter på samma sätt.

Information på finska finns på kommunens finska sidor/Suomeksi

Lisätietoja:
https://enkoping.se/suomeksi.html